torsdag, februari 14, 2008

De river hus längre bort på gatan

De river hus längre bort på gatan
Och jag tror att det är som med kärleken

Om man inget märkt innan kylan
trängt in i det innersta rummet,
då fasaden och grunden redan försvunnit,
då är det för sent att laga...

Glädjens tegelstenar och hoppets murbruk
ligger i dammiga högar här och var
vittnandes om det vackra förgångna
som nu har förbrukat sin tid.

Efter sorgens stilla regn tvättat rent
tar grönskans styrka över ödetomten.
Plötsligt står nya byggnadsställningar där
Ny energi och nya tider.

Och så går det runt om och om igen
det spännande nya perfekta
går långsamt mot något ohållbart
och det blir tomt ett tag

innan nästa bygge påbörjas...

den 14 februari 2008

Etiketter: