Suicide trip and soul mates. (dikt)

Suicide trip and soul mates.

Bara ta tåget så här,
Kan men verkligen göra så där?
När man själv en gång vält
Är det väldigt lätt att ge hjälp.
I alla fall om man tagit sig upp,
Då är det lättare att vara tuff

I den andres sätt
Känner man igen sig lätt.
Man kan varandras ångest dämpa
Och peppas att fortsätta kämpa

De som aldrig varit där
Kan aldrig nånsin påstå:
"jag vet hur det är".
Men jag kan förstå.
Inget ljus lyser genom fönstret
Inte här, nere i det oändliga mörkret

Du öppnade din dörr
Fastän vi inte setts förr.
Världen kyligt ser på
När vi upptäckte då
Att mellan oss en värme finns
Den hoppas jag vi båda minns

Om det mesta vi växlade många ord
Men inte om det som jag trott; självmord.
För jag åkte ju ner för att jag var rädd
Att du skulle lägga dig i dödens bädd.
En gång försökte jag det,
Men gissa om jag nu vet…

Nog känns det hårt och hopplöst
När livet i oss djupa sår har klöst.
Framtiden ser mörk ut när inget funkar.
Men går ner sig i ett träsk och nästan drunknar.

Men att man går och dör,
När man inget har att kämpa för.
Så får man inte tänka!
Smärtsamma minnen kan man sänka
Ända ner till havets botten.
För vi ska sikta mot toppen

Hoppets ljus är tänt.
Visst var vi nere då
Men vi har vänt!
Och är nu starkare än få.

Människor oss svikit,
Sårat och trakasserat.
Hatat mot dom, oss drivit.
Men det har vi nu passerat.
Alla borde höra dina historier
Så skriv ner din memorier

Jag vill se folks ögon tindra.
Att de i träsket går ner sig
Ska jag så gott jag kan förhindra.
Så det låter du bli, banne mig!

Även om du inte sticker ut,
Finns det någon som tycker du ser bra ut.
Unik med din bakgrund och dina tankar.
Där finns ett hjärta fyllt av kärlek som bankar.

Om du har tur kanske du kan hjälpa andra,
Som också de fått en svår väg att vandra.
Vänd det som varit till din fördel
Du är trasig men du kan bli hel.
Bara du inte ger upp…
Bara du inte ger upp!


Skriven till Radivoj