söndag, november 02, 2008

Jag tar farväl nu.

Det är dags att släppa dig fri
Slut är den del av livet
som vi ämnade dela

Minnen kommer alltid finnas
men aldrig mer hopp
aldrig mer förväntningar

Vi har skrattat tillsammans
för sista gången.

Längtan efter din närhet
upphör
Lyssnandet efter din röst
finns ej mer

Ett litet ljus
brinner långsamt
i minneslundens skymning

I mitt hjärta
I mina tankar
Idag tar jag farväl.

2/11-08

Etiketter:

2 Comments:

At 14 december, 2008 02:24, Anonymous Anonym said...

Tack för denna dikt( och de två nästa)! Jag har sparat dem. Jag har en sorg som inte går över. Det är så konstigt när någon dör, personen försvinner men relationen/kärleken finns kvar. Det är besvärligt i längden! jag vill slita mig fri från det, men så lätt är det inte...
tack igen, Åsa.

 
At 14 december, 2008 03:33, Blogger Dino said...

Hej!
vet inte om jag känner dig eller inte men det var roligt att höra att du tycker om dem!
:)
/Dino

 

Skicka en kommentar

<< Home